Narr.
Harlequin
Har haft denna i huvudet i över ett år nu. Inte ens skissat ner den så det är ett under att jag fortfarande kom ihåg den och det är jag glad för för jag är faktiskt nöjd med denna.
Skälet till att den stannat i mitt huvud så länge är nog för att det som ligger bakom den gjort ett stort intryck på mig. Ett negativt sådant. Jag vet inte riktigt hur länge sen det var, men minst ett år sen, som jag hörde att en militär berättat på tv att han och hans grupp hade musik på i hjälmarna när dom hade ihjäl människor. Hemskt. För mig känns det som att allt då för dom är som en lek, ett spel, något som vilken grej som helst (nu säger jag ju inte att det är så för dom). Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara då jag inte riktigt finner de ord jag söker. Narr. Det är nog det enda ordet jag kan få fram som beskriver hur jag känner.